English Norwegian Bosnia

Ordförklaring  

Arbetsbrytare

Används exempelvis vid installation av rökgasfläkt. Med arbetsbrytaren bryter man strömmen till rökgasfläkten. Denna måste installeras enligt lag och den används bl.a. av sotaren när han skall rengöra skorstenen.

Aska

 

Är den icke brännbara delen av veden och består till största delen av mineraler.

Du kan ha ett lager aska i botten när du eldar, den isolerar och skyddar botten av eldstaden och underliggande golv mot den starka värmen vid förbränningen. När du tömmer askan är det viktigt att den inte längre innehåller glöd. Om så skulle vara fallet lägg den i en behållare av metall med lock tills du är säker på att den inte längre innehåller glöd.

 Bakugn

Kan man nyttja för att värmehålla en måltid, grädda en paj eller baka bröd.

 Biobränsle

Hit räknas alla typer av växtmaterial som kan bränns direkt eller som kan omvandlas till flytande eller gasformigt bränsle. Biobränslen är förnyelsebara till skillnad från de fossila (ex olja) som tar slut och inte återskapas. Till biobränslen räknas trädbränsle, agrara biobränslen (ex energiskog), torvbränsle och biobränsle från avfall. Både ekonomin och miljön vinner på att vi använder biobränslen. Vid förbränningen släpper biobränslena ut samma mängd koldioxid i atomsfären som växtligheten själv gör när de bryts ner naturligt, allt blir en del av kretsloppet.

 Brandmur

Brandsäker mur eller vägg av betong eller tegel som gör att du kan placera kaminen närmare väggen utan brandfara.

 Effekt

Mäts i kW (kilowatt) och är ett mått på hur ”mycket” värme kaminen kan avge vid en viss tidpunkt. Ju mer ved du eldar per gång desto större värmeeffekt.

 Eldstadsplan

Kan även kallas golvunderlägg, är den yta av exempelvis plåt, glas, keramik etc, som braskaminen skall stå på. Den skall vara av sådant material att antändning av golvet inte kan ske och hålla de mått som anges i Boverkets Byggregler (BBR) avsnitt 5:422.

 Fläkt

Tillbehör man kan montera i vissa kaminer, och i andra fall utanför kaminen, och som sprider den uppvärmda luften i rummet eller till andra rum. Den ökar inte kaminens effekt, men hjälper till att sprida den uppvärmda luften snabbare.

Förnyelsebara energikällor

Riksdagen har bestämt att dessa skall svara för en större andel av energiförsörjningen i framtiden. De som vill byta från el och olja till uppvärmning med ved eller pellets kan därför söka olika sorters energibidrag som gör investeringen lite lättare. Vänd dig till länsstyrelsen för mer information.

 Glidgjutning

En metod som används vid reparation av otäta murade rök- och ventilationskanaler. Glidgjutningsmassan Beza Ceramic från Landy Vent International AB är ett lättarbetat bruk med god vidhäftning och smidighet. Massan är eldfast och tål över 1000° C, typgodkänd och färdig att blandas ut med vatten. Ett alternativ till installation av böjbara insatsrör, när man vill bibehålla så mycket som möjligt av den ursprungliga kanalarean.

   Innan dragning    Efter dragning

Ett rökprov efter glidgjutning kan genomföras direkt efter dragningen för att fastställa att kanalen är tät. Avvakta minst 24 timmar innan skorstenen används igen.

 Golvunderlägg

Kan även kallas eldstadsplan, är den platta som braskaminen skall stå på. Den skall vara av sådant material att antändning av golvet inte kan ske.

 Kondens

Kondensbildning i skorstenen kan göra så att både tegel och fogar vittrar sönder. Om du eldar med svavelhaltigt bränsle som kol eller olja blir kondensvattnet surt. Kondensvattnet tär på fogarna i en tegelskorsten och kan göra dem otäta. Det är därför viktigt att du noga kontrollerar att skorstenen är lämplig och dimensionerad för den eldstad som du avser installera.

 kW

En förkortning av kilowatt, enheten för effekt.

Tumregeln är att ett i ett hus med takhöjd på 2,40m värmer 1 kW:
- Vid mycket bra isolering: 25m2
- Bra isolering: 15m2
- Dålig isolering 10m2

 Pa.

Pascal. Enhet vit mätning av tryck i skorstenen.

 Pellets

En form av förädlat biobränsle som tillverkas av trädrester från sågverken och den övriga skogsindustrin. Både ekonomin och miljön vinner på att vi använder biobränslen. Vid förbränningen släpper biobränslena ut samma mängd koldioxid i atomsfären som växtligheten själv gör när den bryts ner naturligt. Allt blir en del av kretsloppet.

 Pyreldning

Är när du inte ser lågor, men det ryker av veden. Öppnar du dörren till kaminen ser du hur röken viker undan. Om du vill undvika att få ut röken i rummet ska du öppna eldstadsluckan sakta.
Vid glöd sker en förbränning av kolet i veden. Röken är den delen av veden som glöden förångar, men inte har nog med syre och värme till att förbränna. Under pyreldning kan elden blossa upp igen. Då har glöden blivit så stark och lufttillförseln så god att gaserna från veden antänts. Detta kan ske plötsligt och kan uppfattas som en liten explosion.
Pyreldning är starkt förorenande och en oekonomisk eldningsmetod. Det kan ge intryck av att ge god eldningsekonomi då veden brinner länge, men i själva verket går den mesta energin förlorad som rök upp i skorstenen.
Om du ser att det pyr bör du först öka lufttillförseln och eventuellt också höja temperaturen i eldstaden genom att lägga in lite mer torr, finkluven ved, så att det tar ordentlig fyr.

 Rökgasfläkt

Den mest effektiva lösningen om det är dåligt drag i skorstenen. Det är en eldriven fläkt som är enkel att montera överst på skorstenen och den tål en konstant temperatur på upp till 250 grader Celsius.
Fördelar: optimalt drag vilket ger bättre förbränning, hälsosammare inomhusmiljö utan rök eller lukt, mindre damm och sot på väggarna samt extra ventilation.

 Rökutslag

Vi kallar det rökutslag när röken kommer ut i rummet när dörren till eldstaden är öppen. Det är normalt att det följer med lite rök om luckan öppnas snabbt. Om eldstaden är konstruerad för att kunna eldas med öppna luckor så ska denna rökspridning emellertid snabbt upphöra.
Rökutslag kan orsakas av nedslag i skorstenen eller undertryck i det rum där eldstaden är placerad. Det kan också orsakas av fel på skorstenen eller anslutningen till skorstenen (rökrör, inmurningsstos). Underdimensionerade anslutningar klarar inte att transportera tillräckligt med luft/rökgaser, även om trycket är bra!

 Skorstenshatt

Om du har problem med trycket i skorstenen så kan en dragförbättrare vara lösningen. Det finns olika typer av dragförbättrare med lite olika funktioner. De enklaste är primärt avsedda att förhindra att vind och nederbörd kommer ned i skorstenen. Andra modeller av typen skorstensflöjel vänder sig efter vinden och hjälper till att öka trycket i skorstenen. Den mest avancerade skorstenshatten har en elektrisk rökgasfläkt som suger ut rökgaserna ur skorstenen.

 Sotbrand

Soteld eller skorstensbrand uppkommer när tjära i en skorsten börjar brinna. Tjäran uppkommer oftast av fuktig ved och/eller dålig tilluft till förbränningen. En soteld har ett väldigt häftigt förlopp och temperaturer på 1 000 grader Celsius och högre förekommer. Sotelden kan göra att det blir försvagningar på skorstenen och kan ge upphov till brand även utanför skorstenen. Dessutom sväller tjära vid förbränning och kan orsaka stopp i skorstenen och risk att värmen går ut i eventuella sprickor.
Om en sotbrand uppstår i skorstenen:
- Stäng alla luckor på eldstaden
- Ring 112 Brandkåren
- Kontrollera hela tiden skorstenen i hela dess längd speciellt vid  bjälklagsgenomgångarna och på vinden samt taket.
- Ring sotningsdistriktet och beställ en besiktning av skorstenen.

Andra vanliga brandorsaker är förstörd isolering på rörskorstenar, otäta skorstenar, gnistor från skorstenen blåser in under trasiga tegelpannor.

Så undviker du en brand i anslutning till skorstenen. Om Du vill ha en säker anläggning bör Du följa följande råd och anvisningar
- Elda på rätt sätt
- Använd torr ved i lämplig storlek
- Snabb uppstart
- Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor.
- Kontrollera röken. Den ska vara klar och genomskinlig, inte svart
- Kontrollera rökgastemperaturen
- Lägg sot och aska i en plåthink med lock
- Pyrelda inte

 Stos

Tättslutande övergång mellan kamin och skorsten.

 Tryck

Skorstenens viktigaste uppgift är att åstadkomma ett sug som drar luft genom eldstaden och leder rökgaserna till ett säkert område som vanligtvis är luften ovanför taket. Detta ”sug” kallas tryck eller skorstensdrag. Trycket skapas genom att varm luft är lättare än kall luft. Så länge luften inne i skorstenen är varmare än uteluften, finns det ett tryck i den. Om temperaturen är lägre inne i skorstenen så kan följden bli det motsatta, ett så kallat nedslag. Detta kan uppstå vid stora och snabba temperaturomslag i utomhusluften. Nedslag kan också orsakas av speciella vindförhållanden eller undertryck i det rum där eldstaden är placerad, vilket kan orsaka rökutslag.

 Täljsten

Relativt mjuk bergart som består av klorit och talk. Den tål höga temperaturer och håller värme bra, därför lämpar den sig som material till kaminer.

 Ventilation

När det brinner i kaminen går luft och rök ut genom skorstenen på naturlig väg. Samma mängd luft som försvinner ut måste också tillföras rummet. Att öppna luftventiler i väggar och fönster är i de flesta fall tillräckligt. En direktanslutning av uteluft in i eldstaden är dock att rekommendera för att undvika att kalla luftströmmar längs golvet uppstår. Uteluftskanaler har ofta ett spjäll som kan stängas när eldstaden inte används. Kom bara ihåg att öppna spjället när du ska elda!
I hus med balanserad luftventilation eldstaden förses med direktansluten tilluft så att störningar i ventilationssystemet undviks.
Om du har köksfläkten eller en centraldammsugare igång samtidigt som du eldar kan det lätt uppstå röklukt i huset. Genom att öppna ett fönster eller sätta en dörr på glänt under tiden fläkten eller centraldammsugaren används undviker du dessa problem.

 Verkningsgrad

Ett mått på hur mycket värme eldstaden alstrar i förhållande till bränslemängden. Ju högre verkningsgrad desto bättre. Verkningsgraden anger hur mycket energi/värme som omvandlas till nyttig energi vid eldning. Idag ligger de flesta eldstäder runt 70 -75%. Hur eldningen sker har också stor betydelse för hur stor verkningsgraden blir.

 Vedbriketter

Rent trävirke som pressats ihop i block, de väger mellan 0,2-1kg per brikett. Det får inte ingå tillsatser av något slag. Det är trämassans eget limämne, lignin, som binder ihop spånen under produktion. Egenskaperna varierar beroende av vilket råmaterial som använts och hur de har framställts.